Jag klarade Vasaloppet så jag bestämde mig för att försöka fixa den där svenska klassikern.
vasaloppsregler
Vasaloppet är ett långlopp på skidor och en av världens längsta längdåkningstävlingar. Sträckan är 90 kilometer och går från Sälen till Mora i Dalarna i mellersta Sverige. Loppet genomförs årligen, med premiär 1922, och numera alltid första söndagen i mars. Vasaloppets motto är I fäders spår för framtids segrar och står skrivet på en banderoll över mållinjen i Mora
Vasaloppet genomförs till minne av Gustav Vasas flykt mot Norge 1521, som den beskrivs i Gustav Vasas öden och äventyr i Dalarna. Krönikan passade dåtidens nationalromantiska anda, men sanningshalten är i dag i högsta grad ifrågasatt. [1][2] TV- och radiosändningarna från Vasaloppet brukar följas av miljoner lyssnare och tittare. Profiler som Sven Jerring, Åke Strömmer, Lars-Gunnar Björklund, Sven "Plex" Pettersson, Christer Ulfbåge och Jacob Hård har också bidragit till loppets popularitet.
Händelser i Vasaloppets historia [redigera]
Ernst Alm i Mora efter Vasaloppssegern 1922Carl Emmanuel Berg från IF Göta i Karlstad anmälde sig till Vasaloppet 1922 som förste man. Totalt anmälde sig 136 personer, men det var endast 119 som klockan 06.04 gav sig av från Olnispagården, på västra sidan av älven i Sälen, de nio milen i snöglopp mot Mora. Av dessa fullföljde 117 loppet.
Vinnaren av 1922 års Vasalopp blev Ernst Alm, 22 år, från IFK Norsjö på tiden 7:32:49. Han är alltjämt den yngste vinnaren av Vasaloppet.
Den 19 mars 1922 flaggade förvaltare John Westling iväg de första Vasalöparna från Sälen till Mora. Idén till ett Vasalopp föddes bara en månad tidigare av Anders Pers från Mora. Han skrev en artikel i Vestmanlands Läns tidning om skidsport och dess anknytning till Gustav Vasas flykt mot Norge 1521. Den återpublicerades sedan i Dagens Nyheter.
År 1966 sändes Vasaloppet i TV för första gången.
Carl XVI Gustaf blev 1977 den förste svenske kungen att delta, under namnet Carl Bernadotte. Han kom på 5 708:e plats.
Första kvinnan att delta i Vasaloppet var Margit Nordin, som 1923 fullföljde loppet på 10:09:42. Året efter förbjöds kvinnor att delta i loppet, eftersom det ansågs vara "för jobbigt" för kvinnor att åka. Detta förbud upphörde 1981, sedan en kvinna utklädd till man blivit intervjuad i TV och avslöjad 1978.
Åren 1932, 1934 och 1990 inställdes loppet till följd av snöbrist.
År 2006 ingick Vasaloppet i Världscupen i längdåkning, efter att åren 1979-2005 ha ingått i långloppslängdskidvärldscupen Worldloppet. Däremot ingick Vasaloppet inte i världscupen 2007, då det sammanföll med herrarnas femmil vid världsmästerskapen i nordisk skidsport 2007 i Sapporo i Japan. Inte heller 2008 har Vasaloppet världscupstatus. Det anses för jobbigt och för svårt att vinna för vanliga världscupsåkare.
År 2008 sändes Vasaloppet för första gången i två TV-kanaler samtidigt, SVT 1 och SVT 24. Dessutom sändes det direkt via webben [3].
År 2008 fick även ungdomarna ett eget lopp som heter UngdomsVasan. Där åker man olika distanser på beroende på hur gammal man är. Se nedan:
UngdomsVasan
Ålder Längd
9-10 år 3 km
11-12 år 4 km
13-14 år 7 km
15-16 år 9 km
Snabbaste tiden att åka Vasaloppet togs 1998 av Peter Göransson, då han åkte de nio milen på 3.38.57 vilket motsvarar en medelhastighet på 24,66 km/h (2:26 min per kilometer).
Snabbaste dam att åka Vasaloppet var Kerrin Petty som åkte på 4.17.02 år 1998.
Av de tio snabbaste segrarna (ej snabbaste tiderna) har fem noterats på 2000-talet. Endast åtta stycken segrare har åkt de nio milen under 4 timmar. Anmärkningsvärt är också att två av de tre segrar Oskar Svärd innehar placeras på denna lista.
